Bananodling på ett hållbart sätt i Norden

Bananodling på ett hållbart sätt i Norden

 

Vattenstrateg Björn Oliviusson bor i Stockholm och har alltid haft akvarier och sålt både fiskar och växter. Nu har han ett jobb där han har kombinerat odling i växthus med fisk. Oliviusson är biolog och forskare på Kungliga Tekniska Högskolan och forskar i akvaponi. Det innebär att man odlar växter och fisk i samma slutna system.

– Akvaponi är som ett stort akvarium, biologiskt och kemiskt fungerar de på samma sätt. Näringsrikt vatten från fisktankar pumpas till växthus eller växtbäddar där växterna tar upp näring ur vattnet. Det rena vattnet leds sedan tillbaka till fiskodlingen där det återanvänds. Till det slutna systemet behöver man bara tillföra lite vatten för att ersätta avdunstning samt fiskmat.

Bananer i stället för tomater

Oliviusson har en demonstrationsanläggning inom akvaponi vid Berga Naturbruksgymnasium. Växthuset är ett så kallat kupolväxthus. Han har tagit lära av Sveriges banbrytare inom akvaponi, Peckas naturodlingar, ett företag som odlar regnbågsforell och tomater i Härnösand.

– Tomater odlas för att man har mycket data om dem. Mitt kupolformade växthus blev något för varmt på sommaren för tomater och jag ville inte heller odla regnbågsforell, så jag gick vidare och provade på något annat, säger Oliviusson.

Han valde exotiska arter som bananer och kakaoträd, de tål växthustemperaturer bra. Till Oliviussons glädje har bananer många goda egenskaper: de är självpollinerande, tål ohyra och är mångåriga. Efter skörd kapas skotten av och nya skott skjuter upp från roten.

– Det betyder mindre arbete och mera produktion. En klase ger 26-32 kg bananer. Mängden och produktionstiden är samma som i Madeira, vi har lyckats skapa samma förhållanden i växthuset.

I fiskbassänger simmar Tilapia, som är tålig mot sjukdomar och som man kan producera egna yngel av.

System i större skala drivs redan kommersiellt i flertalet andra länder såsom Australien, Israel, USA och Sydafrika. I Danmark är produktionen är fem gånger större än i Sverige. Oliviusson tror att det här odlingssättet blir allmännare i länder som är vattenstressade eller där fiskodlingar måste flyttas upp på land p.g.a sjukdomar och parasiter. Fiskodling på land har ingen påverkan på miljön i form av övergödning och överfiske.

Intresse har ökat

I Finland och i Sverige är man ännu lite skeptiska. Oliviusson tror att det beror på brist på erfarenhet. Intresset för området har nog ökat. Oliviussons växthus byggdes hösten 2012 och har sedan dess haft 12 00 besökare.

– Det finns få ställen att besöka, de som finns, skapar väldigt specifik data. För större aktörer är det lättare att börja bredda sin profil än småskaliga. Åt andra sidan odlingen är inte så dyr och bananer kräver mindre arbetskraft än tomater.

Oliviusson var en av föreläsarna vid ett seminarium som ordnades i Närpes 7.12 2017 av Kustaktionsgruppen, ÖSP och Företagshuset Dynamo. Projektet finansierades delvis med medel från Nordiska ministerrådet. Seminariets syfte var att inspirera växthusodlare.

– Man kunde prova på exotiska arter som innehåller mycket vitaminer och fortsätta produktutveckling genom att förädla dem, tipsar Oliviusson.

Eller kanske någon borde börja producera inhemsk ananas för pizzakedjor som vill öka andelen inhemska ingredienser i sina pizzor?

text och foto: Kirsi Tikkanen