”Branding” för projekt

”Branding” för projekt

Vad är ett brand (starkt varumärke) och hur kan det utnyttjas i projektverksamheten?

Dessa frågor ventilerades på den nätverksdag för landsbygdens projektaktörer som NTM-centralen i Österbotten och områdets tre Leader-grupper ordnade i mitten av november i Korsholm. I evenemanget deltog drygt 80 projektaktörer från olika delar av Österbotten och Mellersta Österbotten. Facilitator under dagen var Vilma Mutka från Mukamas Learning Design Oy.

Mutka uppmuntrade åhörarna att djärvt utnyttja branding i projektarbetet. Enligt Mutka är skapandet av ett varumärke ofta förknippat med onödiga myter. Till skillnad från vad man ofta tror är ett starkt varumärke inte en påklistrad image eller logo, utan resultatet av ett tidskrävande tankearbete.

Ett varumärke definierade Mutka som projektets komprimerade kärntanke: vad gör man inom projektet och varför? I arbetet med att skapa ett varumärke bör man enligt Mutka fundera bl.a. på följande saker: Vilka värden har projektet, vad är nyttan av projektet i ett större sammanhang, vilka saker försöker man påverka med projektet och vilka konkreta resultat vill man uppnå med projektet. Mätarna är också viktiga: hur vet man att man uppnått de önskade resultaten?

När projektets kärntanke väl har komprimerats, är det lätt att dra nytta av den också i kommunikationen. Mutka påminde ändå om att varumärket sist och slutligen uppstår hos mottagaren av budskapet. Mutka uppmuntrade också deltagarna att beakta projektets målgrupp när de arbetar med varumärket. Det lönar sig inte att skapa ett varumärke med tanke på finansiären.

– Använd ett språk som folk förstår. Det behövs inga fina fraser, instruerade Mutka.

– Och släpp projektjargongen. Håll fokus på nyttan och resultaten av projektet.

Finansiärernas anförande hölls av utvecklingsexpert Petri Svanbäck från NTM-centralen i Österbotten. Också Svanbäck betonade projektens effekt och det att man mäter effekten. Det är bra att beakta i olika skeden av projektet.

Han uppmuntrade projektaktörerna att också utarbeta egna mätare för sina projekt. De kan användas parallellt med myndigheternas officiella indikatorer.

– Det lönar sig att redan i projektplanen ställa upp tydliga kvalitativa och kvantitativa mål, konstaterade Svanbäck.

När man har bra mätare att utvärdera projekten med och använder dem på rätt sätt, blir det också bättre kvalitet på informationen om projektens resultat. Samtidigt får man också information som är värdefull för planeringen av kommande projekt.

På evenemanget fick deltagarna också höra ett lite annorlunda exempel på projektkommunikation. Specialforskare Irene Vänninen berättade om ett innovationsprojekt för växthusodlare där man utnyttjade teaterformen revy i kommunikationen. Läs mer om det här.

 

Text: Maija Ahonen

Översättning: Sara Tarvos-Aalto

Foto: Kirsi Tikkanen