Digitaliseringen hjälper jordbruket att svara på utmaningar

Digitaliseringen hjälper jordbruket att svara på utmaningar

Juha Arrasvuori och Pirjo Yli-Viitala bjuder in alla intresserade till tillfällen arrangerade av projektet Digi-Botnia. Där funderar man på vilka möjligheter digitalisering kan ge för jord- och skogsbruket, produktionen av närmat och utvecklingen av servicen på landsbygden.

 

Juha Arrasvuori och Pirjo Yli-Viitala, bägge forskare vid Vasa universitet, vill föra digitaliseringen närmare den österbottniska landsbygdsföretagare, skogsägaren och invånaren. Deras projekt Digi-Botnia utgår från hur jordbrukare och andra företagare och aktörer på landsbygden kan dra nytta av digitaliseringen. Varför ska man överhuvudtaget intressera sig för digitaliseringen?

– Därför att med hjälp av digitaliseringen kan jord- och skogsbruket svara på de globala och lokala utmaningar som vi står inför i framtiden, motiverar Arrasvuori.

En global utmaning är befolkningsökningen med sitt krav på ökad matproduktion, de problem som klimatförändringen för med sig och en allt dyrare energi. Lokala problem är t.ex. lägre producentpriser, svårigheter att hitta nya kunder och den tid som går åt till administrativa ärenden.

– Med digitalisering avses att använda informationsteknik för att förnya verksamheten. Digitaliseringen är branschöverskridande, dvs. samma metoder kan användas såväl inom den tunga industrin som inom jordbruket, berättar Arrasvuori.

Med digitalisering vill man göra olika arbetsskeden effektivare och arbetet omvandlas så att det som tidigare gjorts med händerna börjar göras maskinellt. Denna ändring kan ge en företagare nya inkomstmöjligheter.

– Samtidigt insamlas data om verksamheten och denna data kan utnyttjas för analys. T.ex. kan tillverkaren av en arbetsmaskin köpa data om användningen av maskinen av ägaren och på så sätt utveckla allt hållbarare maskiner, förklarar Arrasvuori.

 

Digitaliseringen påverkar både produktionen och människornas vardag. Konsumenterna kan få information om en produkts inledande skeden och hur en råvara har producerats. Man kan också förstärka kundinriktningen, bättre svara mot efterfrågan och snabbare föra ut en ny produkt på marknaden.

Projektet ordnar informationsmöten där inte bara sakkunniga utan även jordbrukare berättar om sina erfarenheter. Bl.a. presenteras flygfotografering med drönare och digitala kartor.

– Med hjälp av en drönare får man information om åkrar och skog och på så sätt en mer övergripande bild av situationen. När kartmaterialet omvandlas till ett för alla tillgängligt elektroniskt format, får man information om skogsegendomen, dess värde och kan t.ex. anteckna viktiga uppgifter i sitt eget material, såsom planer på att samla in flis, säger Yli-Viitala för att nämna exempel.

 

Digitaliseringen har många fördelar, men ett problem är att det saknas bra exempel.

– Digitaliseringen är ett stort hopp ut i det okända. Vi vet att en förändring av detta slag är på kommande, men nu skulle det behövas nya verksamhetskoncept och konkreta exempel, summerar Arrasvuori och Yli-Viitala.

I Österbotten ordnas 15 informationsevenemang på finska och svenska under tiden 25.10 – 13.12.2017. Projektet Digi-Botnia har fått stöd av NTM-centralen i Österbotten och det genomförs av enheten för innovationsforskning, SC-Research, som hör till Vasa universitet. Mer ifromation hittas här.

Text och foto: Kirsi Tikkanen
Översättning: Sara Tarvos-Aalto