Djur och lugn fick Anna Salmi att flytta till landsbygden

Djur och lugn fick Anna Salmi att flytta till landsbygden

Anna Salmi bor med sin familj i en röd stuga i Södra Vallgrund. Anna, som tidigare har bott i stan, saknar inte gatubelysning.

Fåret Sirpa känner på sig att hon snart kommer att få något gott. Det är därför hon nöjt följer med då Anna Salmi leder henne till trailern som står utanför stallet. Med följer också fåret Emilia och kaninerna Mustikka och Mansikka. Aava Kertun Kotitila i Södra Vallgrund besöks av såväl daghemsgrupper, personer med funktionsnedsättning, personer som genomgår mental rehabilitering som äldre personer. Den här gången tar man djuren till kunderna.

– Sommaren är vår högsäsong. Då är gården öppen för alla. Under våren och hösten försöker vi få hit grupper och ta djuren till de som har svårt att röra sig, berättar Anna.

Aava Kertun Kotitila är ett av de företag som deltagit i Luona-projektets verksamhet. Projektet har finansierats av Leadergrupperna i Österbotten och Mellersta Österbotten. Syftet med projektet är att aktivera regionens företagare att utveckla green care-verksamhet som baserar sig på de hälsoeffekter som naturen för med sig. Gården har deltagit i en workshop  där man kombinerade små företags kompetens och ordnade verksamhet för en specialgrupp.

– Vi tog med oss djuren, ett lokalt turistföretag tog hand om utrymmena och maten och en vildmarksguide tog med sig gruppen ut i naturen. Vi var en byggkloss, och det här var ett bra exempel på hur många olika aktörer tillsammans kan bygga en tjänst där var och en får koncentrera sig på sin egen styrka.

Den här gången är det bara fåren och kaninerna som följer med då Anna och hennes man Kimmo Kauppila åker till servicehemmet Aspgården. Det här är deras andra besök på servicehemmet. Det första besöket var så lyckat att de genast kom överens om följande.

– Servicehemmet är väldigt aktivt och de ordnar mycket olika program för de boende. Besöket med djuren har däremot varit den programpunkt som fått mest fart på klienterna, berättar Anna.

Kimmo Kauppila hjälper sin fru med djuren när de besöker kunder. Fåren Sirpa och Emilia håller sig lugna bland äldre människor.

Den här gången får djurbesökarna trippa ända in och mottagarna är förtjusta. Stämningen blir snabbt varm och de som vill får mata fåren med morötter. Kaninerna får krypa upp i famnar och bli klappade. En gnista tänds i många ögon då minnen från barndomen eller arbetsåren kommer fram, från en tid då man hade får på gården. Salen fylls av fler människor och djuren går runt från en boende till en annan.

Anna berättar att besöken ger henne själv mycket, även om hon själv måste hålla koll på djuren och hur klienterna hanterar dem.

– Vi utgår från djuren och jag måste förstås veta vilket djur som passar för situationen i fråga. Fåret Sirpa kan man ta med vart som helst, men kaninerna håller sig lugna bara i de äldres famn. Bland barn fungerar det inte.

Förutom att driva Aava Kertun Kotitila arbetar Anna fortfarande deltid som fertilitetsseminolog. Anna har som mål att få företagsverksamheten att vara lönsam året runt. Företaget fick sin början då paret flyttade ut i skärgården från Laihela.

– Vi hade djur redan i Laihela men utrymmena blev för små. Min mamma såg att det här stället var till salu. Följande år, 2010, fick vi vårt första barn Aava Kerttu och därför gav vi platsen namnet efter henne. Vi fick besök av daghemsgrupper och företaget uppstod lite av sig själv. För familjen kändes det inte svårt att flytta ut i den svenskspråkiga skärgården, Anna var redan van vid att använda svenska i sitt arbete. För familjen som numera har flera barn var det inget alternativ att sätta barnen i finskspråkigt daghem eller skola. Föräldrarna vill att barnen lär sig språket och blir en del av bygemenskapen och hittar vänner i närheten.

Kaninerna Mustikka och Mansikka bor i ett nyrenoverat stall.

Kimmo driver två restaurangföretag i skärgården och under sommaren är han sällan hemma. Anna hinner knappt heller tillbringa tid inne i den idylliska röda stugan eftersom det går åt mycket tid med djuren.

– Familjen har skojat att de ska ställa in en säng åt mig i stallet eftersom jag tillbringar så mycket tid där. Under sommaren sköter jag för det mesta stället på egen hand men det passar husets historia. Här bodde tidigare ett par. Mannen var ute till sjöss och frun var den första kvinnan på ön som också skötte åkerarbetet. Det här passar bra som fortsättning på den historien, konstaterar Anna.

Anna har studerat till agrolog i Seinäjoki, och hon har alltid känt att landsbygden och djuren är hennes grej. Hon ser en framtid i green care-verksamheten.

– Vi måste göra landsbygden livskraftig. Jag tror att kontakten till naturen och djuren är en av människans grundbehov. Själv trivs jag här på landet. Jag njuter när det är mörkt och jag kan se stjärnhimlen och höra ljud från naturen. Om vägen hit asfalterades och vi fick gatubelysning, skulle vi säkert vara tvungna att flytta mer avsides, säger Anna och skrattar.

Text och foto: Kirsi Tikkanen

Mer information om projketet Luona – Naturigt stöd för livet, hittas här.
Projektet genomförs av Vasa Universitets Lévon-institut, VasaCentria yrkeshögskola, Vasa universitet och Keski-Pohjanmaan Koulutusyhtymä (Kpedu)