Inblick i landsbygdens mångsidiga projektvärld

Inblick i landsbygdens mångsidiga projektvärld

I augusti besökte Österbottens NTM-centrals projektgrupp ett antal objekt som fått projekt- eller företagsstöd. Även denna projektutfärd visade hur mångsidig projekt- och företagsverksamheten på landsbygden är och hur viktigt landsbygdsfondens stöd har varit för föreningar och företag.

Malax köttrökeri har investerat två gånger med hjälp av stöd från NTM-centralen i Österbotten. Företaget, som har funnits sedan 1982, byggde nya lokaler i Malax för några år sedan. Företaget röker kött som det köper t.ex. av Snellman och Atria, men också privatkunder kan låta röka sitt eget kött där. Därför har företaget två olika delar, en för hantering av besiktat kött och en för hantering av privatkundernas obesiktigade kött.

Företagets hjärta är en stor inmurad rökugn som rymmer t.o.m. 1000 kg kött. Företagets ägare Emilia Vikman öppnar luckan och berättar att ugnen motsvarar den som fanns i den gamla lokalen.

– Eftersom rökningen görs på samma sätt som tidigare, får produkterna en äkta röksmak. Vi röker en gång i veckan och rökningen tar två dagar. Den mest populära produkten är färdigskivad skinka, men det finns också efterfrågan på kalkon bara vi skulle få in mer av det, konstaterar Vikman.

Produkterna säljs i Handelslaget KPO:s butiker och i rökeriets egen butik. Företaget sysselsätter två personer och en konsulent, men Vikman överväger att anställa någon för att sköta städningen. Då skulle hon få mer tid över för att sköta marknadsföringen och göra företaget mer synligt i de sociala medierna.

Förutom stöd för att bygga lokalerna har företaget också fått stöd för en saltnings-och packningsmaskin. På frågan om hur svårt det var att ansöka om företagsstöd konstaterar Wikman att allt tar tid när man börjar på med det.

– Men utan stöden skulle det inte ha varit möjligt att göra dessa investeringar.

På ett kort avstånd från köttrökeriet ligger Åminne Folkpark, en av de mest omtalade evenemangsplatserna i Malax och hela Svenskösterbotten. Genom ett stort projekt har danspaviljongen på området renoverats till ett splitternytt kulturcenter där det ska ordnas mycket annat också förutom danser.

– Området har ett klart behov av mötes- och festplatser i denna storlek. Hit ryms 800 – 2000 människor. Renoveringen har underlättat arrangemangen, då vi fått utrymmen för såväl funktionärerna som artisterna och även en välfungerande scenteknik, berättar Jonas Rönnqvist från föreningen för Åminne Folkpark.

Åminne Folkpark samarbetar bl.a. med Kvarkens båtmuseum, semesterbyn och fiskhamnen som ligger i närheten.

– Avsikten är att tillsammans locka turister till Malax, så denna renovering är av betydelse för hela området, påminner Rönnqvist.

På Börje Ivars gård fick vi bekanta oss med Närpes berömda tomater. Han har 4 hektar växthus, varav en dryg fjärdedel är försedda med LED-belysning. För LED-belysningen har han fått investeringsstöd. LED-lampor är energisparande, hållbara och möjliggör en ökning av antalet tomater per kvadrat. I Ivars växthus tar man också i övrigt hänsyn till miljön. Skadegörare bekämpas med biologiska metoder och tomatplantor och klippavfall komposteras. Vattenförsörjningen sker genom ett vattenbolag som grundats tillsammans med några andra odlare och växthusen värms upp med flis. Växthuset sysselsätter 32 personer, varav största delen är invandrare.

– Vi lever i en slags symbios med dem. De har ofta sina familjer med sig, varmed byarna får invånare, skolorna elever och gamla hus köpare.

Ivars tror att konsumenterna väljer sina tomater främst utgående från smaken, inte bara priset. Då måste man följa trenderna och anpassa sig till förändringar. Gårdens specialitet är Dunne-tomaten som inte odlas någon annanstans i Finland.

– Jag tror att själv kommer jag inte att utöka antalet växthus, men min dotter och hennes pojkvän studerar till trädgårdsmästare. Så jag överlåter initiativet till dem.

Slutligen fick vi njuta av kultur vid Närpes hembygdsförenings friluftsmuseum Öjskogsparken. Där finns ett apoteksmuseum som har landets största samling av gamla apoteksföremål och i museibyggnaderna kan man ta del av familjen Bengts historia. Till sommarteaterns specialiteter hör den av NTM-centralen finansierade vridläktaren och pjäserna som spelas på Närpesdialekt. Kroppskulturen representeras av Vargbergets fritidscentrum där man byggt en helt ny skidskyttestadion. Skjutbanornas teknik har automatiserats och är den enda i sitt slag, vilket projektets eldsjälar Stig-Erik Ingves och Mattias Rönn är speciellt entusiastiska över. Och det har de all orsak till att vara, för tekniken som används är längre automatiserad än t.ex. den som används på världscupstävlingarna. Varken teknikutvecklaren eller projektaktörerna har tänkt söka patent på tekniken, men de är möjligen beredda att ställa den till internationella skidskytteförbundets förfogande.

På axeln Seinäjoki-Vasa-Björneborg finns ingen träningsbana lik Vargberget, så området innebär kortare träningsresor för de aktiva och lockar användare även längre ifrån. Projektet har fått stöd från landsbygdsfonden ur Leader-gruppen Aktion Österbottens kvot.

text o. foto: Kirsi Tikkanen
översättning: Sara Tarvos-Aalto