Samarbete skapar vi-anda i föreningar

Samarbete skapar vi-anda i föreningar

 I projektet som drevs av yrkeshögskolorna skapades ett verktyg för att stärka föreningsverksamheten

 Vad är det som gör att vissa föreningar blomstrar, medan andra har svårt att få sin verksamhet att fungera överhuvudtaget? Det finns naturligtvis många svar på den frågan, men ett svar som blev väldigt tydligt i projektet FöreningsKICK är att vi-andan ofta är kärnan i en fungerande föreningsverksamhet. Om man känner samhörighet och upplever att man bidrar till något meningsfullt arbetar man i allmänhet ivrigt för föreningen.

I Finland finns det i dagsläget över 105 000 registrerade föreningar. I medeltal är varje finländare medlem i tre av dem. Det här innebär att föreningarna har en väldigt viktig roll i vårt samhälle. Utan dem skulle fritidsaktiviteter, kulturarv och viktiga samhällsbärande funktioner inte uppehållas med samma kvalitet som i dag. Men det är inte någon självklarhet att föreningslivet fortsätter som förr i vårt land. I dagens samhälle finns det så många fritidssysselsättningar att välja mellan, att många föreningar upplever att det är svårt att locka engagerade medlemmar. Det finns en risk att vi tar vårt föreningsliv för givet och att föreningar inte får det stöd som behövs. Därför skapades projektet FöreningsKICK, vars syfte var att stärka föreningsverksamheten i svenska Österbotten.

Projektet FöreningsKICK var ett tvåårigt projekt 2016-2018, som drevs av yrkeshögskolan Centria och yrkeshögskolan Novia och finansierades av Leader Aktion Österbotten och Svenska kulturfonden. Projektledarna Pernilla Howard från Centria och Therese Sunngren-Granlund från Novia kunde snart konstatera att vi-andan är ytterst viktig för att föreningar ska fungera, och att den till stor del skapas genom positiv kommunikation. Därför beslöts det att projektet skulle fokusera på föreningars interna och externa kommunikation. Före man kan kommunicera behöver man emellertid veta vad som ska kommuniceras, och därför togs även föreningars strategi med i bilden. Alla behöver veta vad föreningen står för och vilka målen med verksamheten är.

Under det första året skapades verktyg för föreningsutveckling med fokus på strategi, intern kommunikation och extern kommunikation.  I projektplanen stod det att projektet skulle resultera i en handbok, men under workshoparna blev det tydligt att det som uppskattades allra mest bland deltagarna var chansen att få tid att i lugn och ro diskutera föreningsverksamheten. Eftersom det fanns en risk att en handbok inte skulle nå längre än till de allra ivrigaste föreningsmänniskorna, och det var viktigt att engagera så många som möjligt, beslöt projektledarna att, i stället för en handbok, samla alla verktyg på något som kom att kallas en ”verktygsduk”. Detta är alltså ett stort papper med arbetsuppgifter som läggs ut på ett bord som föreningens styrelsemedlemmar samlas kring. Alla deltagare tar gemensamt ansvar för att diskutera sig igenom uppgifterna och fylla i verktygsduken. På så sätt har man möjlighet att samarbeta, kommunicera och bygga på vi-andan i föreningen.

Den här verktygsduken finns nu tillgänglig på svenska i alla kommuner i svenska Österbotten. Därtill kan man hitta den i PDF-format på hemsidan. På samma sida kan man hitta mer material för föreningsutveckling som skapats i projektet, bl.a. instruktionsvideor för hur verktygsduken ska fyllas i, en podcast-serie där FöreningsKICKs projektledare diskuterar hur föreningslivet ser ut i Österbotten i dag, samt artiklar inom ämnet.

Målet med projektet var att arbeta med 25 föreningar, men behovet av inspiration och utveckling för föreningar visade sig vara så stort att projektledarna under projektets gång ledde så många som 43 workshopar/infotillfällen för totalt 123 föreningar (ca. 440 personer). Och detta är bara början. För tillfället driver yrkeshögskolorna ett planeringsprojekt för en transnationell fortsättning av FöreningsKICK. Tillsammans med svenska partner hoppas man kunna arbeta vidare med frågor kring föreningsutveckling, såsom huruvida organisationsmodellen borde förnyas, hur man rekryterar nya medlemmar och hur man engagerar en ny generations föreningsaktiva. Det finns mycket att göra för att hjälpa föreningslivet blomstra, och det är ett viktigt arbete som stöder utvecklandet det värdefulla sociala kapitalet i vårt samhälle.

 

Pernilla Howard
Projektledare vid yrkeshögskolan Centria

Therese Sunngren-Granlund
Projektledare vid yrkeshögskolan Novia