Växthusbranschen behöver möten mellan konsumenter och producenter

Växthusbranschen behöver möten mellan konsumenter och producenter

Motiveringen: ”Projektets mål är att förbättra samarbetet mellan växthusproducenter och forskare. Projektledaren Irene Vänninen har en fantastisk förmåga att sammanföra praktik och forskning på ett lättfattligt sätt. I projektet har man skapat ett nationellt och internationellt nätverk mellan forskare, universitet, högskolor, producentorganisationer och odlare. NTM-centralen i Österbotten.”

 

Projektet Innoväxthus tävlar i kategorin Nätverkare.

Innoväxthus undersökte hur branschen kan bibehålla sin konkurrenskraft

ÖSP:s (Österbottens svenska  producentförbund) Innoväxthus-projekts mål är att bevara och förstärka ställningen för det växthuskluster som finns i Närpes och i hela Österbotten. Nyckelordet har varit nätverksbildning och att ta reda på vem man ska vända sig till när man vill föra ärenden vidare.

– Området hade ett behov av att utveckla innovationsverksamheten. Vi fick bygga upp ett samarbete och ta reda på om det fanns en gemensam syn på utvecklingsbehoven, berättar projektledaren Irene Vänninen.

Många enskilda producenter hade kanske förväntat sig mer konkreta resultat under resans gång, men denna gång avsåg granskningen en större helhet. Projektet fokuserade på hela kedjan, dvs. forskningen, marknaden, kunderna, packerierna och producenterna.

– Avsikten var att definiera vilka problem som finns inom växthusklustret. I början ordnade jag workshoppar där jag frågade producenterna rakt ut vad de retar upp sig på och vad som orsakar problem, minns Vänninen.

Det resulterade i fyra vägar för utveckling. De är kommunikationen inom kedjan och kundtillvändhet, kvalitet, nya växter och produkter samt strategiskt tänkande, som t.ex. avser hur man leder ett varumärke och gör prognoser för framtiden.

 

En konkret insikt var att en projektrapport inte alla gånger är det mest effektiva sättet att presentera verksamheten och resultaten, speciellt inte om projektdeltagarna låter förstå att de inte är den läsande sorten. När problemformuleringen var på slutrakan, gjordes därför en revy i stället för en rapport.

– Revyn utkristalliserade många saker. Då uppstod en gemensam syn på växthusrikets största utmaning. Utmaningen är att få konsumenternas behov och globala trender att styra produktionen i stället för producenternas behov, sammanfattar Vänninen.

Förutom kundperspektivet har man också talat mycket om kvalitet. Under projektets gång har man tillsammans dryftat frågor kring kvalitet, man har funderat på hur man mäter kvalitet, hur kvalitet uppstår, räcker det med bara en sort. Det som är produktivt och effektivt att odla för odlarna t.ex. sett till storleken är inte alltid konsumenternas favorit. Med handelshögskolan Hanken i Vasa och Vasa universitet idkas samarbete t.ex. kring efterfrågan och marknadsföring.

– Vi tampas med överproduktion av tomat och gurka. Små företag hänger inte med i massproduktionens takt, de borde kunna prova nya växter och produkter.

En konsumenttillvänd produktion är idealet som branschen borde eftersträva. Den finska marknaden har ändå en speciell struktur som utgör en utmaning för konsumenttillvändhet, förklarar Vänninen.

Under projektets gång har det skapats ett innovationsnätverk för området och avsikten är att de nu definierade utvecklingsvägarna ska leda till projekt som löser problemen.

– Stora skepp svänger långsamt, men nu är till baln annat Vasa universitet, Hanken, samarbetspartner från Sverige, Kanada och Holland, EIP-Agri-innovationsgruppen, yrkeshögskolan Novia, HAMK och Östra Finlands universitet med i nätverket. Projektet bygger framför allt framtiden, påminner Vänninen.